En anledning till att vi ofta undviker att ta tag i jobbiga saker är att de jobbiga sakerna genererar jobbiga känslor i oss. Känslor som vi helst vill undvika. Som ångest, skuld, dåligt samvete eller oro till exempel. Min mentala träning har dock gett mig verktyg att se på de jobbiga känslorna ur ett annat perspektiv. Och det har verkligen hjälpt mig när det kommer till att ta tag i saker som jag tycker är jobbiga att ta tag i. Numera ser jag på de jobbiga känslorna som ett tecken på att jag förändras och utvecklas. Att jag inte smiter undan. Att jag lämnar min trygghetszon. Jag får till exempel alltid ångest när jag försöker ta tag i min ekonomi. Inte för att vi har jättedålig ekonomi utan antagligen bara för att jag känner att jag borde göra mera. Sluta slösa. Spara mer aktivt. Osv. Den starkast jobbiga känslan som dyker upp när jag tänker ekonomi är att jag borde ha agerat tidigare. Att det är för sent nu. Och den är jobbig. För jag kan inte vrida tillbaka klockan. Tidigare gjorde den känslan att jag undvek att ta tag i hela ekonomigrejen. Den var så otroligt jobbig. Fick mig att känna mig värdelös. I år har jag dock bestämt mig för att inte stoppa huvudet i sanden längre. Jag kommer rida igenom de jobbiga känslorna. Och det har jag hittills klarat av att göra. Just för att jag numera har gett de jobbiga känslorna ett syfte. När de kommer så innebär de att jag gör jobbet. Känslorna i sig blir en bekräftelse på att jag jobbar i rätt riktning. Och vet ni vad… den bekräftelsen leder sedan till en ny känsla har jag märkt. En bra känsla. En nöjdhet. En stolthet över att jag tar tag i saker och ting. Ja, jag har till och med känt känslan att det här med ekonomi… ja, det är faktiskt ganska roligt!