Det har varit lite tyst på bloggen den senaste tiden. Anledningen till det är inte speciellt dramatisk. Min yngsta son går i skolan på ett föräldrakooperativ och i början på november så slutade den nuvarande rektorn där. Jag fick då frågan om jag skulle vilja hoppa in som tf rektor under tiden som de letar efter en ny. Först var jag tvungen att ta mig lite tid och fundera på det hela. Att ”hoppa in” som rektor är inget man bara gör utan det är, enligt mig, ett uppdrag som ska tas på största allvar. Jag ställde mig också frågan vad som skulle hända med mina studier till mental tränare och hur mycket tid jag skulle kunna lägga på blogg och annat om jag tog på mig uppdraget.

Till slut valde jag i alla fall att tacka ja till rektorsuppdraget. Det gjorde jag inte bara för att skolan skulle slippa vara rektorslös under en period utan också för att jag tyckte att det verkade riktigt spännande och meningsfullt för mig själv.

Då det har varit mycket, och fortfarande är mycket, att sätta sig in i som ny tf rektor så har bloggen blivit lite haltande. Det har varit ett medvetet val från min sida. Det betyder dock inte att jag inte fortsätter min resa mot en antiinflammatorisk livsstil. Tvärtom tycker jag om utmaningen i att få till allt det där jag behöver för att må bra trots att jag jobbar heltid. Många av er där ute är ju nämligen i precis samma sits och det är så verkligheten ser ut för de allra flesta.

Just nu sträcker sig mitt uppdrag som rektor fram till nästa termin… plus kanske någon månad till. Jag ska göra mitt bästa för att ändå uppdatera här på bloggen och även på Instagram som också har blivit lidande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *