Tankar om rörelseglädje!

 

rörelseglädjeNu måste jag bara ventilera lite!

När jag var liten så älskade jag att idrotta, leka, springa, kasta boll, tävla osv. Det var en stor del av mig och min personlighet. När det sedan var dags för mig och min man att få vårt första barn så tog vi båda lite för givet att hen också skulle bli en riktig idrottare. Vi fantiserade om hur roligt det skulle bli att få åka och titta på vårt barn när hen tävlade, tränade och gjorde framsteg inom sin idrottsgren.

Men tji fick vi… vår förstfödda, fantastiska och underbara, son tyckte inte alls om att idrotta. Jag kunde inte förstå att han inte tyckte var roligt, att han inte tog i, att han inte ville. Efter ett antal år slog det mig… han tyckte inte att det var roligt för han var inte ”duktig” på det! Jag hade i hela mitt liv förknippat idrott och rörelse som något roligt. Varför? Jo, jag var riktigt duktig på det! Jag vann många tävlingar/matcher, jag hade ungdomsrekord i många år, jag blev alltid vald bland de första osv.

Hela min värld ställdes på ända. Idrotten är ju inte alls förknippad med glädje för alla! Jag tror att det till stor del beror på att man i väldigt ung ålder börjar jämföras med andra, får beröm när man presterar och är ”duktig”. Är man inte det från början får man en väldig uppförsbacke.

Jag började se på idrott och rörelse på ett helt annat sätt. Hur ska jag få min son att tycka om det? Kan man ta bort jämförelsedelen? Finns det någon idrott man kan delta i utan att tävla? Hur ska jag göra som förälder? Det absolut viktigaste var att han skulle känna rörelseglädje!

rörelseglädje
Den lokala fotbollsklubbens färger. En fantastisk klubb som har låtit vår son växa i sin egen takt!

 

Hur skapar man rörelseglädje i en familj?

Är det verkligen genom att sätta in alla barnen i en massa organiserad idrott? Eller kan man göra annorlunda. Om man tar bort behovet av prestation och bara tänker glädje så finns det mycket annat man kan göra.

  1. Rör på er – ja, så enkelt är det väl egentligen. Rör på er som en familj! Lek, bada, klättra, umgås. Jag har själv varit barn och ungdomsledare inom både friidrott och fotboll och det finns inget som barnen tycker är roligare än när föräldrarna är med på avslutningsdagen och spelar mach mot eller tävlar mot barnen. Det är så himla roligt! Ingen av barnen tycker det är jobbigt att t ex springa och ingen tänker på att de är dåliga. De gläds med sina föräldrar, som hör och häpna också brukar ha väldigt roligt!
  2. Visa att man inte behöver vara ”duktig” för att tycka om att röra på sig – bjud på dig själv när du är med dina barn, våga visa att du inte är bäst på allt, skoja bort dina misstag och föregå med gott exempel.
  3. Sätt upp roliga mål tillsammans med dina barn – detta funkar kanske allra bäst på de lite äldre barnen, dvs, tonåringar. Varför inte anmäla er till ett familjelopp till exempel (kanske är det ett bra sätt för dig också att komma igång)? Eller kanske bestämma er för att utföra en enklare vandringsexpedition?
  4. Sluta kräv av dina barn att de ska göra saker som du själv inte ens klarar av – ärligt talat, det är inte många föräldrar som själva tränar 3-4 gånger i veckan och sedan spelar kanske en eller två matcher på helgen (många barn har också flera idrotter som de håller på med). Varför ställer vi sådana krav på våra barn? Försöker vi förverkliga våra egna drömmar kanske? Fundera på för vems skull du gör detta. Att röra på sig handlar om att ha roligt… inte om att bli bättre på något!
  5. Sluta klaga – som tränare och förälder har jag så många gånger sett hur ett barn gör något som hen tycker är fantastiskt, låt oss säga skjuter i krysset på en fotbollsträning. Barnet fullkomligen lyser av glädje och stolthet. Mamma och pappa öser beröm över barnet… och sen kommer det där som förstör allting… ”nästa gång… försök att vinkla foten lite mer åt vänster så blir det ännu bättre”. Så tragiskt! Barnet sjunker ihop och man kan riktigt se besvikelsen i ögonen. Känslan av att man inte är tillräckligt bra kommer som ett brev på posten. Som föräldrar vill vi bara väl, men det kan bli så fel.

Ja, jag vet inte… kanske är jag helt ute och cyklar men jag tycker att vi är alldeles för hårda mot våra barn.

Självklart finns det också barn och ungdomar som verkligen brinner för sin idrott (och toppenidrottsföräldrar också för den delen), precis som jag gjorde när jag var liten. De vill inte annat än att träna, utvecklas och bli bättre. Det är såklart helt okej det med, så länge som det är på barnens villkor. Och visst önskar jag fortfarande att mitt barn skulle kunna vara en av dem… men det är han inte och jag kommer inte att tvinga honom. Han har lärt mig så mycket… om livet, om hur vi fungerar, om motivation och om glädje! Han är en egen individ och måste få gå sin egen väg han också!

 

Vad tycker ni? Hur ska man tänka och hur ska man göra?

 

10 tips på hur man kan starta dagen på bästa sätt som en familj

Jag vet att vi inte är ensamma om att slita lite med det här att ha det lugnt och harmoniskt hemma. Därför tänkte jag i detta inlägg dela med mig av 10 tips på hur man kan göra för att åtminstone starta dagen på bästa sätt nu under sommar och semester.

harmonisk familj

Det börjar med oss vuxna

På tidigare arbetsplatser som jag har jobbat på brukar man prata om något som kallas för ”Tone from the top”. Det är ett uttryck som jag och min man kör med här hemma. I stora drag står uttrycket för att det är ledningen i ett företag som sätter tonen för hur resten av de anställda på företaget kommer att bete sig. Det är precis samma sak i en familj. Det är vi som föräldrar som sätter tonen för hur vår familj ska fungera och hur dagen ska börja. Om vi redan på morgonen blir irriterade på varandra till exempel, vad kommer då våra barn väckas upp i för stämning. Irriterade föräldrar… irriterade barn. Det blir antagligen allt annat än mysig.

 

10 tips på hur ni kan starta dagen

Nu när vi har startat vårt projekt ”Happy Place” kör vi med en väl medveten strategi på morgonen. Det är inte alltid hela dagen blir lugn och harmonisk för det, men det blir absolut en bättre stämning och en gladare familj. Här kommer de förändringar som vi har valt att göra.

  1. Gå upp innan barnen – om du är i behov av en lugn start på dagen är det en bra idé att gå upp tidigare än barnen. Att få dricka en kopp kaffe i lugn och ro kan göra mycket för en förälders morgonhumör.
  2. Doft – fyll huset med en doft som ni förknippar som positiv, till exempel med hjälp av kaffe, nybakat bröd, doftljus eller något annat som passar er.
  3. Musik – sätt på musik som speglar den stämning som du vill att resten av familjen ska få vakna upp till. Jag själv föredrar rätt så lugn musik men den får gärna ha en underton av glädje.
  4. Gör i ordning en ordentlig frukost till familjen – en gemensam frukost som mättar är en bra start på dagen.
  5. Skriv små kärleksfulla lappar till varje familjemedlem – behöver inte göras varje dag men väldigt mysigt och uppskattat när det sker.
  6. Undvik skärmarna på morgonen – hur kul är det egentligen när alla sitter i sin egen lilla värld med en skärm framför näsan??
  7. Ge barnen tid på morgonen – lägg ifrån dig dina projekt och umgås, lyssna, lek, kramas och gosa!
  8. Gör något som får dig själv på bra humör – hemma hos oss börjar gärna pappan med att snickra lite och mamman med att skriva (men glöm inte att pausa ditt projekt när barnen vaknar… då är det deras tid).
  9. Ta reda på vem det är som sätter den eventuella negativa stämningen idag – alla kan vi vakna på fel sida ibland. Skulle det vara så att någon familjemedlem har satt sig på tvären redan från början försök vända på det genom att lyssna, uppmuntra och ge av din tid.
  10. Stäm av dagen med familjen – ska ni hitta på något roligt, är det saker som måste fixas osv. Om alla vet vad som komma skall så behöver man inte tjafsa om det senare.

Och så en bubblare… tips nr 11… ni som föräldrar sätter som sagt var stämningen där hemma. Jobba aktivt med att öppet visa er kärlek för varandra. En kram, en puss, fina ord och humor er emellan mår barnen bra av att få se. Det kommer att smitta av sig på småttingarna, jag lovar!

Vad händer när tystnaden lägger sig över hemmet?

Hej på er!

Familjen har dragit upp till Jämtland ett par dagar och det är bara jag och Jack (vår hund) hemma. Jag hade stora planer på att jag skulle jobba järnet, jag behöver ju fokusera på det… men vad händer… jo, i stort sett ingenting. När det blir tyst hemma och jag och mina tankar får plats till 100% då kan jag bli som paralyserad. Jag får ingenting gjort. När det blir så här så förstår jag att jag ska låta tankarna få ta den plats de behöver. JAG behöver det! Men samtidigt kan jag inte låta bli att bli lite stressad.

Jag gillar inte att bli stressad och frustrerad samtidigt som jag inte kan få något gjort, det är en dålig kombination. Nu tänker jag som så att jag lägger jobbet mer eller mindre på hyllan åtminstone idag och låter tankarna få ta den plats som de verkar behöva. Av erfarenhet så vet jag att det brukar komma ut riktigt bra saker i slutändan när jag har sådana här tankemaraton.

En sak som jag önskade att jag hade i dessa lägen är en whiteboardtavla. Då skulle jag kunna skriva ner allt som ploppar upp i huvudet . Jag gillar nämligen att stå och begrunda det som dyker upp på avstånd och helt plötsligt så ser jag en helhet och förstår precis vad jag behöver göra. Det bli inte samma sak om jag skriver ner det i ett block eller på datorn.

Då jag inte har någon whiteboardtavla, ännu, så använder jag mig istället av post it -lappar. Jag brukar fästa dem på kylskåpet. På så sätt får jag ändå en bra överblick och jag kan dessutom flytta runt saker och ting.

Nu tänker jag helt enkelt låta dagen gå och försöka njuta så mycket som möjligt av den! Hoppas ni får en toppendag ni med!

 

Skäms inte för att du är uttråkad!

skäms inte

Om det är så att du är uttråkad över hur familjelivet eller arbetslivet (eller både och) har artat sig så ska inte skämmas över det!! Att vara uttråkad, oavsett om du bara har haft långtråkigt en längre period eller om du lider av bore out, innebär inte samma sak som att du är lat!

Tyvärr så verkar många människor tro att det är det det handlar om. Och tyvärr så är det också mer acceptabelt att vara utbränd än uttråkad, vilket i sin tur leder till att allt för många människor kör på alldeles för länge i invanda hjulspår.

Uttråkad = du har mer att ge

Om du känner dig uttråkad så betyder det egentligen bara att du har mer att ge. Du får inte tillräckligt med stimulans helt enkelt! Och stimulans är viktigt för att vi ska må bra. Åtminstone om den är självvald. Det skulle till exempel inte hjälpa om chefen kom och lastade på dig ännu ett meningslöst projekt (det är nog troligare att det så småningom skulle leda till utbrändhet) … nej , det måste vara något som är självvalt och som du verkligen, verkligen vill göra.

Så istället för att skämmas för att du är uttråkad och energilös välj att se det som så att du har så himla mycket mer att ge! Och det är ju positivt!

Du måste hitta ditt varför

På grund av att det är så viktigt att du själv börjar bestämma vad du vill och vad du ska göra med din tid så är det också extra viktigt att du hittar ditt varför. Tycker du att det är svårt så kan du börja med att fråga dig vad det är du inte vill göra med din tid och varför du inte vill det.

Ofta brukar det då bli mycket tydligare vad det egentligen är man saknar och vad man vill ha in mer av i sitt liv.

hitta ditt varför
Att börja leta efter sitt varför är som att ge sig ut på en spännande skattjakt!

I en familj är det också flera olika varför som ska bakas ihop till ett. Det är precis det vi håller på med här hemma i vår projekt..  Vi behöver olika saker för att känna oss stimulerade och för att känna att vi gör något meningsfullt och roligt. Samtidigt är det ju bra om vi någonstans har samma grundvärderingar och i slutändan vill samma sak, annars kan det bli svårt i längden.

Bryta våra ovanor… vi jobbar på det!

Dag 6 i vårt projekt och det har blivit väldigt tydligt att vi har svårt att bryta våra ovanor och istället lätt halkar tillbaka i gamla vanliga spår och mönster. Min man som ska sluta med alla hemmaprojekt är väldig fokuserad på allt som behöver fixas här hemma till exempel. Vi är båda överens om att vi absolut ska underhålla det som vi redan har, och det är väl egentligen precis det som han håller på med, men det tar ändå upp en för stor del av hans semesterdagar kan jag tycka. Problemet som dyker upp är att han går fullständigt in i sina arbetsuppgifter och glömmer av resten, dvs familjen. Och vad händer då… jo, då trillar jag in i gamla mönster och släpper mitt jobbfokus och börjar fokusera på barn, tvätt, mat osv.

ovanor
Att klippa denna häck lär ta ett par timmar… samtidigt måste det göras.
bryta våra ovanor
Cykelstället har skruvats upp på staketet.
ovanor
Snyggt blev det.

 

Tack och lov så hade jag en jobbdate inplanerad häromdagen och det var väldigt välbehövligt för mig att få komma iväg hemifrån så att jag återigen kan fokusera på jobb, även om det såklart blir en hel del prat när man är på jobbdate. Tror att det var bra för min man också att jag åkte iväg, eftersom han då inte kan ignorera vad som händer runt omkring honom.

ovanor
Hemma hos Malin som driver ”Ladda Om”.

Det är svårt att bryta ovanor och gamla mönster

Jag vet att det kan vara extremt svårt att bryta en ovana och jag vet att det kan ta lång tid. I höstas/vintras försökte jag ju till exempel bryta ovanan att inte lägga tillbaka mina kläder i min garderob. Jag lyckades men det tog mycket längre tid än jag trodde. Det här med att det ska ta 21 dagar det tror jag inte alls på! För mig tog det upp mot 80 dagar innan jag kände att jag hade gjort mitt nya beteende till en vana.

Vi kommer dock inte ge upp än på ett tag, trots att det är svårt till och från så märker vi båda av att det redan har blivit bättre. I nuläget krävs det som sagt var mycket ansträngning från oss vuxna, men så är det alltid när man startar upp något nytt. Så småningom blir det enklare och saker och ting fungerar av sig självt… åtminstone är det det vi hoppas på.

Familjelivet – inte alltid så lätt!

 

familjelivet
Inte vi på bilden, men så här känns det ibland… hur kan barnen ha så mycket energi!

Om ni trodde att allt flyter på bra här hemma nu när vi valt att jobba på familjelivet så har ni fel… att bryta gamla invanda mönster är ingen dans på rosor ska ni veta! Åtminstone inte i början.

Det vi håller på med nu kräver väldigt mycket viljestyrka och både jag och min man känner ett par dagar in i projektet att vi börjar bli slitna och trötta. Tack och lov att vi startade vårt projekt under sommaren och på semestern, annars hade vi nog inte orkat.

Barnen gör uppror

Vad är det då som tar så mycket energi när man ska ändra sina vanor? Ja, det har som sagt med viljestyrkan att göra. Här hemma går väldigt mycket viljestyrka åt till att inte låta barnen få som dom vill (vi har 3 barn, 15, 13 och 6 år gamla). De märker av våra förändringar och gillar det inte! Här pratar jag om den minskade skärmtiden och att maten är lite annorlunda än vad de har vant sig vid den sista tiden.

Igår till middag åt vi till exempel jättegoda hemmagjorda hamburgare… utan bröd. Lillebror fick världens spel över att han inte fick något bröd till hamburgaren! Alltså jag menar VÄRLDENS utbrott! För avsaknaden av ett litet torrt hamburgerbröd! Nu var det så att vi inte hade några hamburgerbröd hemma och ingen orkade åka och handla, därför stod vi på oss och lillebror, och alla andra i familjen, blev utan bröd. Och när det väl kom till kritan så tyckte alla att det var jättegott!

familjelivet
När maken bestämmer mat! Själv hade jag gjort vissa förändringar, men vikten av att han verkligen försöker är viktigare än att det blir perfekt.

Sen har vi det här med skärmtiden! Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det då jag tycker det är väldigt intressant. Nu under semestern har vi valt att ta bort skärmarna helt och hållet för våra barn. Här menar jag telefoner, ipads och tv-spel. Vi har ingen tv hemma men i vardagsrummet har vi en projektor som vi kan ladda upp filmer, serier och annat som vi vill titta på (vi tittar på film tillsammans på kvällarna).

Tror ni att barnen uppskattar vårt tänk kring ”mindre skärmtid-mer umgänge med familjen”. Nej, precis… inte direkt! Det är ett väldigt tjatande om de där skärmarna hela tiden. Främst från storebror, 15 år, som skulle kunna spela tv-spel dygnet runt om han fick.

Av erfarenhet vet vi dock att det blir bättre efter ett tag och att de börjar tänka annat än ”skärm… skärm… skärm” hela tiden. Vi måste bara stå ut denna första jobbiga tid.

Familjelivet är värt att kämpa för

Jag skulle säga att det finns en avgörande sak för om vi kommer lyckas stå emot våra 3 upproriska barn. Det är att jag och min man står på samma sida och att vi vill samma sak. Denna gång är vi rörande överens om vad vi ska göra och hur vi ska göra (så är annars inte alltid fallet :-). Jag vet dock att vi så småningom antagligen kommer ha lite olika åsikter om det där med skärmtiden. Ingen av oss tror på totalt förbud i längden. Det är dock inte lätt att hitta ett system som fungerar. Har ni några tips på hur ni gör, speciellt med era tonåringar, så får ni gärna  dela med er av dem i en kommentar här på bloggen.

Vi är också rörande överens om att vår familj är värd att kämpa för. Till våra barns förtret så har de två föräldrar som i stort sett alltid tänker långsiktigt, är väldigt envisa och har ett extremt tålamod… så tji fick dom!

 

 

 

 

Projekt Happy Place – vad går det ut på?

projekt happy place

Jag har ju lovat er att jag ska skriva lite mer detaljerat om vad vårt sommarprojekt går ut på, så här kommer nu ett inlägg kring detta. Det har varit många som har tyckt att det ska bli spännande att följa vårt projekt och det glädjer mig! Jag hoppas också att det leder till att fler startar sina ”Projekt Happy Place” hemma i slutändan.

Vad menar vi med Projekt Happy Place?

Ett ”happy place” är ju ett ställe där man mår bra. För mig står uttrycket både för en harmonisk omgivning men också för att jag mår bra inombords. När man är en familj som vi är så gäller ju detta också på en individnivå. Det blir inte bra om allt runt omkring mig ändras så att det passar mig men inte Jan eller barnen… det håller inte i längden.

Projektet kommer alltså dels att innebära att vi arbetar med saker som familj men också att vi arbetar med förbättringar på individnivå. Barnen är överhuvudtaget inte medvetna om att mamma och pappa har startat ett sådant här projekt, de får bara halka med utan att de vet om det. Vi tror att det är jag och Jan som sätter tonen här i huset och om vi kan få till en förändring/förbättring så kommer det smitta av sig på barnen.

Individuella förbättringsområden och mål

Vi är just nu i startgroparna av detta projekt och det är mycket möjligt att utformningen kring det hela kommer att ändras under tidens gång. Vi tänker som så att vi börjar där det gör mest skillnad, dvs där vi tror att grundproblemen ligger. Det är ju lite smutt att börja göra förändringar under semestern och vi är väl medvetna om att det kommer bli svårare så småningom när båda jobbar igen. Ja,ja, nog om detta! Nu till vad det är vi ska göra!

Jans förbättringsområden

  1. Hälsan – Jan har länge varit trött och orkeslös här hemma. Han tar ut all sin energi på jobbet och det blir inget över till oss här hemma. Det har i sin tur gjort att jag har känt mig väldigt ensam i allt som har med familj och hem att göra. Inte bra i längden! Det Jan nu tänker göra är att ta ett ansvar över maten han stoppar i sig och att han kommer igång och rör på sig. Hans motion i dagsläget är lika med noll och han skulle behöva gå ner ett antal kilo i vikt. Det viktiga här är dock att han hittar tillbaka till det energifulla jag han en gång var.
Projekt happy place
Kvällens middag stod Jan för.

2. Hushållsarbetet – Jan vill ta en större del av hushållsarbetet här hemma. Att han vill göra det beror helt enkelt på att han dels har förstått att jag inte tycker att det är så himla roligt att hålla på med hus och hem och dels på att han själv tycker att det är kul (säger han i alla fall :-)), Det kommer dock bli en utmaning för honom att inte hamna i sina vanliga vanor och rutiner där han ska ”snickra” sig till alla lösningar. Han har själv sagt att han inte vill ha fler husprojekt och istället bara underhålla det vi redan har. Jag är helt med i dessa banor!

Tinas förbättringsområden

  1. Företaget – jag ska lägga ännu mer krut på att fokusera på mitt företag. Jag jobbar ju hemifrån på mina egna villkor och jag kan ha svårt att inte bli distraherad av allt som behöver göras hemma. Det är slut på det nu!Projekt happy place

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Barnen – jag kommer ta ett uttalat ansvar för barnens skolgång. Det är något jag egentligen redan gör idag men nu är vi överens om att det är så det får vara.

Familjens förbättringsområden

  1. Ekonomin – vi behöver sluta med slösaktiga vanor och bli mer ekonomiska!
  2. Skärmtiden – den ska minskas drastiskt för barnen, men också för oss vuxna.
  3. Aktiv familj – jag har länge längtat efter att få dela min passion för rörelse i alla dess former med min familj, men de har inte varit lika entusiastiska som jag (läs Jan). Genom att minska skärmtiden så kommer det dock finnas massor av dötid och den tiden vill vi använda till att göra mer aktiva saker.
  4. Äktenskapet – vi behöver hitta tillbaka till varandra som man och hustru. Det känns som att vi i dagsläget är mest bara mamma och pappa.
  5. Beta av ångestlistan – i detta ingår bland annat ekonomin och skärmtiden men också andra små saker som vi har skjutit upp på.

Allt hänger ihop

Att jag och Jan har individuella mål och förbättringsområden innebär inte att vi inte hjälper varandra inom respektive område. Allt hänger ju ihop och vi är ju en familj så det är klart att vi måste verka som en helhet… tillsammans.

Att jag tar ett ansvar för barnens skolgång kanske kan verka konstigt för en del men det är en så viktig bit för mig och jag mår inte bra om jag inte hjälper och stöttar mina barn kring detta. Det innebär inte att jag strävar efter att mina barn ska ha A i alla ämnen, nej, jag har ett helt annat fokus. Jag vill självklart att barnen ska göra sitt bästa i skolan men det viktigaste är att de går igenom skolan och känner att de är bra och duger som de är oavsett vilka betyg de får. Jag vill inte att de ska tappa bort sig själva och sina drömmar i jakten på bra betyg!

Vi får väl se hur det går helt enkelt! Här på bloggen kommer jag som sagt var dela med mig av hur det går med vårt familjeprojekt. På instagram, instastories och IGTV, kommer jag främst dela med mig av min egen resa.

Hoppas ni vill hänga med!

Vårt sommarprojekt – ”Projekt Happy Place”

Det har varit lite stiltje här på bloggen under den senaste veckan då familjen har varit på tältsemester på Öland. Vi har haft det jättemysigt med sena kvällar, strålande sol och långa sandstränder. Jag gillar verkligen det enkla med att bo i tält, att släppa på en massa krav och att bara vara… jätteskönt (om vädret är fint, och det var det)!

sommarprojktsommarprojekt

Nu är vi hemma igen och det är Jans andra semestervecka. Denna vecka kommer vi bara vara hemma och strosa. Man behöver det också.

Förändringens vindar…

Jag har tidigare skrivit om att jag och Jan inte alltid tycker och vill lika här i livet, en vanligt fenomen i ett äktenskap :-). Jag vill förenkla, han vill ha mer, jag vill träna och göra saker, han vill vara hemma och ta det lugn, jag vill äta mat som gör mig stark, glad och frisk, han verkar ha en passion för korv och bröd. Vi är olika på många sätt helt enkelt! Jag har självklart försökt ”få över” Jan på min sida många gånger under vårt snart 20-åriga förhållande, trots att jag vet att det inte går att ändra på andra. De måste vilja förändras själva!

Döm av min förvåning när Jan, en dryg vecka innan semestern, sa att han under semestern ”vill ta tag i sin hälsa”. Jag ville egentligen bara hoppa upp och skrika YES!! ÄNTLIGEN!, men det gjorde jag såklart inte. Jag sa istället att det var roligt att höra och att jag självklart stöttar honom i det. Sen hade vi ett riktigt långt och bra samtal om vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra här hemma.

Bild från i vintras.

Vårt sommarprojekt… ”Projekt Happy Place”

Vanligtvis under sommaren brukar vi ha en massa projekt med huset på gång (ofrivillig från min sida). Det ska spikas, snickras, byggas nytt, byggas om. I år har vi dock bestämt oss för att slopa detta och satsa på att förbättra det som fungerar mindre bra i vår familj istället. Vad behöver vi förbättra i vårt äktenskap? Vad behöver vi förändra vad gäller kost och träning? Sömn? Vila? Glädje? Aktiviteter? Och så vidare… vi kallar det för ”Projekt Happy Place”!

sommarprojekt

Jag ser så mycket fram emot detta då jag under en längre tid har känt att det har behövts en förändring här hemma. Jag kan jobba med att förbättra mig själv hur mycket som helst, vilket jag också gör, men när det kommer till förändring och förbättring av familjelivet så behöver vi vara åtminstone två, jag och min man, som är överens och jobbar mot samma mål. Jag kommer självklart dela med mig av vårt projekt här på bloggen, i medgångar och i motgångar, under sommaren.

I nästa inlägg kommer jag gå in lite mer på vad detta projekt går ut på.